Ibland vet man varken in eller ut.
2011-06-25 @ 01:34:35
Midsommarafton idag. Eller ja, klockan är ju närmre halv två på natten när jag skriver detta inlägget, så det är väl kanske snarare midsommardagen för tillfället. Hur som helst så spenderar jag min nuvarande tid i soffan. Har jobbat under kvällen, så har inte blivit mycket midsommarfirande för min del. Och just nu undrar jag hur mycket det hade blivit även om jag hade varit ledig. Hade förmodligen suttit hemma hos mina föräldrar och tagit det lugnt. Vem vet?
Anledningen egentligen till att jag ens började fingra på tangentbordet och hamnade här ikväll är för att tankarna som vanligtvis brukar gå att hålla igen, inte är lika lätta att hålla borta just ikväll. Varför vet jag inte, är väl för mycket som hänt den senaste tiden.
Men är det inte alltid det? Känns som att det aldrig är en lugnt stund här, och jag är så trött på det. Det är inte positivt menat när man inte får en lugnt stund, för det är inget jag njuter av. Det här handlar om skitsnack, folk som går bakom ryggen på en, tävlingar om hur mycket man kan såra en annan person. Såna saker. Sånt man gjorde på mellanstadiet.
Nej, knappt då egentligen när jag tänker efter. På mellanstadiet hade man nästan mer klass på det än man har nu. Det går över styr. Och det är patetiskt.
Ibland undrar jag nästan om jag inte borde bli egoistiskt, elak och allmänt blind för hur folk omkring mig mår. Det verkar som att det är de människorna som kommer längst just nu.
Oavsett hur en person beter sig, så finns det alltid folk som ser förbi det. Jag själv är väldigt ofta en sån person. Jag har lätt för att förlåta, ..för lätt. Men ibland måste det finnas gränser.
Jisses vad jag skriver, och jag hade kunnat skriva såå mycket mer, men det finns ingen anledning att gå in på några detaljer.
I grund och botten handlar väl det här inlägget om hur mycket jag önskar att man bara kunde radera vissa personer ibland.
I dagens läge jämför man väldigt mycket med Facebook, och tänk bara hur skönt det hade varit om man kunde använa vissa funktioner där ute i verkliga livet.
Nej, nu börjar jag bli irriterad. Bäst att sluta innan det går för långt.
Känner just nu att det finns två saker som håller mig kvar i Helsingborg - min familj och lägenheten som jag längtar så enormt till. Allt annat är bara en enda jävla röra just nu, som jag gärna hade lämnat bakom mig för gott, alltihop.
Era åsikter
Trackback
